En onsdag i New York med t-shirtpremiär, picknick och en halvmaraton och mer.

På onsdagen i New York vaknade vi till en väderleksrapport som lovade 15 grader och sol. Var nästan säker på att det inte skulle hända, men det gjorde det. Vi började med att irra runt i Bushwick i en halv evighet i jakt på ett mysigt frukostställe, men utan framgång. Tillslut åkte vi till Willamsburg och efter ännu en halv evighet av kringvandrande (eller okej, 30 min, men jag var så kaffesugen att jag hade bultande huvudvärk) satte vi oss ner här. Inte så hög mysighetsfaktor inne men de hade en bänk utanför med sol. Där satt vi och drack kaffe och åt sandwich och plockade av oss halsduk, jacka och tröja ett plagg i taget. Kisade på folk som gick förbi och planerade allt vi skall göra i sommar för det är ju alldeles snart här kändes det som där i solen.

Bra kuriosa är att jag varit på samma café i fabruari 2011 förresten. Åt en bagle då och drack en americano. Så otippat ändå, men det placerade mig på kartan liksom. Tips för bättre lokalsinne är att söka upp ställen en varit på tidigare, för då förstår en lättare hur allt hänger ihop.

Efter en halv evighet i solen var det dags att gå vidare. Saga hade kollat upp olika second hand affärer som vi gick runt och rotade i.

Fast mest gick vi bara runt i solen. Sån terapi i sig självt. Fick dock vätskebrist och kankse lite solsting pga drack knappt någon vatten men mängder och mängder av kaffe :/

På eftermiddagen hade vi fått nog av Brooklyn för denna gång och tyckte att det var dags att gå över till Manhattan. Över Williamsburg bridge. Lite lustigt att det i sig tydligen är en turist-aktivitet, att gå över en bro. Det blåste massor och bron var typ flera kilometer lång, men väldigt pretty som tur. Varför är inte alla broar målade i rosa kan en fråga sig?  eller valfri annan bra färg för den delen.

Efter att vi kommit över bron åkte vi uppåt och steg av där skyskraporna är höga och gatorna breda. Sen gick vi till Central Park, kändes nämligen bäst att gå dit när det var varmt och soligt.

Köpte med oss picknick på Whole Foods. Måste bekänna att det i sig var något jag ville göra, gå runt på whole foods och välja picknickmat :)

Sen åt vi allt på en klippa i kvällssolen och var nöjda. Knäppte en selfies som bevis för er.

På kvällen mötte vi upp min moster i som också råkade vara i stan och hon bjöd oss på cocktails och tryffelmarinerade popcorn på en rooftopbar. Det var flådigt och fint.

På natten innan jag somnade kollade jag att vi gått 25,4 km den dagen. Som en halvmaraton och mera sa Saga. Sen somnade vi och vaknade med träningsvärk i vaderna följande dag :)

Publicerad 20.03.2017 kl. 10:44

Kom och köp våra kläder!

hejj lystring för alla som befinner sig i Helsingfors i helgen. Jag och Hanna ska sälja kläder på Konepaja Bruno på söndagen! Vi har såå mycket fint vi vill bli av med, en blandning av vintage och nya kläder vi helt enkelt inte längre använder. Det mesta säljer vi nog ganska billigt. Please kom och fynda, vi blir så glada då. Eller bara säga hej går såklart också :) 

Här är facebook eventet för söndagen.

Här är en lite hysterisk medly på en del plagg jag kommer sälja. T ex alla mina blommiga jump-suits jag köpt i Paris som tonåring, överlag mycket blommigt, korta kjolar och tröjor, några jackor, mycker skjortor och klänningar.

Ses vi på söndagen?

Publicerad 17.03.2017 kl. 10:49

En regnig tisdag i New York

I tisdags förra veckan vaknade jag i en lägenhet i Bushwick i New York. Klockan var kvart över fyra och jag var klarvaken men dödstrött efter att bara ha sovit typ fyra timmar. KUL. Fem timmar senare stod jag i alla fall på en regnig gata i Nolita med den här stjärnan som var mitt sällskap för veckan.

Vi skulle äta frukost här. I vår jet-laggade trötthetskoma valde vi ut den restaurangen som flest personer tipsat om, som dessutom råkade ligga bara 12 minuter ifrån vår lägenhet med subway.

The Butchers Daughter har vegetarisk och vegansk mat som är eko och närproducerat och allt sånt. Väligt bloggvänligt och pretty alltihopa. Nästan lite för slipat tycker jag, typ som att det var meningen att en skulle fota sin mat och lägga upp på instagram? Har för mig att ungefär hälften av kunderna var turister, hörde i alla fall både finska och svenska, hmm.. Hur som, vi beställde bagels med avokado och temphe och vegansk bacon, och kaffe med cashewmjölk. Allt var gott och bloggvänligt är ju mysigt så vi led ingen nöd.

Bevis på bra feeling :)

Efteråt gick vi runt i en del små affärer i kvarteren, vill mest andas in staden och ta det lugnt och göra exakt vad vi ville för stunden. Dock regnande det så mycket att vi ganska snabbt insåg att det var vettigast att gå in någonstans och inte komma ut igen på ett par timmar. Så vi åkte till MoMa.

La upp den här bilden på instagram med texten "Welcome to my humble home. Egentligen bor jag ju inte här, men trodde tydligen det en liten stund när jag helt lugnt tog en tupplur i soffan medan mina gäster kollade på min anspråkslösa konstsamling". Beskrev väl vår energinivå rätt bra. Tycker det är ganska intressant att kolla på konst när en är trött eller ofokuserad. Eftersom tålamodet är kortare och känslorna närmare ytan blir ockås ens reaktioner på verken liksom mer äkta? eller vad vet jag, kanske blir en mest som en ointresserad barnunge eller störig tonåring som tar selfies istället för att orka koncentrera sig. Det jag tyckte var bra tyckte jag i alla fall var skitbra, sen tyckte jag mycket var sjukt lame, fanns liksom inga mellanting.

Efteråt gick vi söderut. Eller vi gick en bit, passerade Times Square och konstaterade att det var ett säkert bevis på att mänskligheten snart kommer gå under, då tog vi oss under marken första bästa ingång vi hittade. Hamnde i West Willage som ju är väldigt pretty. Det hade slutat regn så vi strosade runt lite och pekade på fina hus och cafér.

Tillslut kom vi till Washington Square Park. Där köpte vi varsin kaffe och satte oss på en parkbänk för att insupa koffein. Syns ju på mina ögon att jag inte sovit något. Minns att jag tänkte att den här kaffen var mitt livselixir, att jag var färdig att ge upp all annan näring bara jag fick ha kvar den möjligast länge. hehe. koffeinberoende much?

Fast jag var glad ändå, och inte bara på grund av kaffet. Vi kollade på alla NYU studeranden runtomkring oss och pratade om USA och amerikaner, om aktivism och vilka saker som egentligen har makt att påverka människor. Fast sen började det regna igen och kaffet var ändå slut så vi beslöt oss för att åka hem och äta chips och vila lite innan kvällen.

På kvällen gick vi till en Vietnamesisk restaurang helt bredvid där vi bodde. Åt mycket god ramen, drack varsin öl och gick sen hem och somnade halv tio. Ändå bra orkat tänker jag.

Följande dag var det nästan sommar ute, men det får ni se en annan dag. hejdåå

Publicerad 16.03.2017 kl. 18:06

The long walk to never surely takes forever and ever, but I'm in New York, now, thinking.

Hello! tänkte bara komma in och ge ett litet livstecken ifrån mig. Här står jag i torsdags och spanar ut mot Frihetsgudinnan sådär som en gör ibland ni vet, hehe.

Landade i Helsingfors halv fyra i eftermiddags efter sju dagar på andra sidan Atlanten. Sen dess har jag hängt med dom jag bor med, ätigt vegansk huoevos rancheros till middag och kollat på serier i sängen. Tänkte packa upp ännu, och sen ta en lång varm dusch och stupa i säng i hopp om att vakna utan jet lag imorgon.

Ni ska få höra mera om vår resa sen när jag plöjt igenom alla 600 bilder bara, och röjt upp mitt liv som jag lämnade lite hur som haver förra veckan. okej bye

 

Publicerad 14.03.2017 kl. 20:50

ekofasta

Sorry för så mycket ekohets (elr vad säger jag, sorry not sorry, behöver verkligen inte ursäkta mig) på bloggen lately. Har märkt att min ångest inför världen minskas lite av att jag får preetcha, högt och gärna till möjligast många. Tycker den här listan om ekofasta var kul att fylla i. Nu blir det lite skevt pga när detta publiceras är jag ju i New York och ekofastar nog inte alls, men jaja så blev det nu.

Obs dom här bilderna har väldigt lite med ekofastan att göra, utom att kappan är från 1998 och är nog det plagget jag använt längst i mitt liv. Svanarna på första bilden kan ni tänka er representerar den rena naturen vi ska försöka skydda, men i verkligeheten var de mest en snygg bakgrund och helt sjukt skrämmande. Om en tittar noga kan en se rädslan i mina ögon. Sara har tagit dem i alla fall.

1. När har du senast undvikit att köpa något nytt och hittat på en annan lösning istället? Jag har märkt att det mesta jag vill köpa klarar jag mig utan. Det är den utgångspunkten jag strävar efter, att lösningen ska vara att jag inte alls behöver det. Senaste jag verkligen behövde och undvek att köpa var en ny vinterjacka. Min mamma sa att jag först skulle komma och kolla i deras förråd, och tadaa där hittade jag en perfekt jacka som tillhört min gammel-moster men som nu blev min. Sen ofta när jag har klädkris tänker jag att jag ska gå och kolla i Hannas garderob istället för någon klädkedja som ägs av H&M.

2.    Vad köpte du nytt senast? Varför? Strumpbyxor. För att alla jag ägde var trasiga. När kommer någon uppfinna tunna strumpbyxor som inte går sönder? Typisk ”kvinnoprodukt” som ingen orkar bry sig om att förbättra.

3.    Du har köpfasta men behöver skaffa en gåva, vad gör du? Är det okej att ge något begagnat i gåva? Absolut! Dock förutsatt att det är något som passar mottagaren, inte en grej en själv råkade vilja bli av med. 

4.    Vad har du lånat senast? Har du redan lämnat tillbaka det? Böcker på biblioteket antagligen. Lämnar (oftast) tillbaka på utsatt tid. Eller en jacka av Hanna. Den lämnade jag tillbaka, aka hängde upp i hallen, när jag kom hem.

5.    Brukar du gå på loppis? Vilket är ditt favoritloppis? Visst. Just nu undviker jag att flanera i affärer (onödigt att utsätta sig för den lockelsen) utan går rakt till det jag ska ha istället, vilket på loppis ju inte riktigt är möjligt. Men gillar annars Fida på Stora Robertsgatan och i Hagnäs t ex.

6.    Vad har du reparerade du senast? Reparerade du själv eller förde du det till någon professionell? Sydde en klänning som gått sönder. Hade dock bara mörkbrun tråd och klänningen är svart så det blev rätt fult… Har fixat skor och läderväskor hos skomakaren ibland, och så brukar min mormor laga kläder som gått sönder åt mig J

7.    Äger du något tillsammans med någon annan? En bil, båt, gräsklippare eller kaffeservis? Nope. Eller alltså, äger en liten del av ett hus och mark som omger det tillsammans med många andra släktingar, men den biten är så liten att jag typ inte tänker att jag ”äger” det. Men det är ju ett hus jag delar med flera personer.

8.    Många vill leva minimalistiskt. Blir du lycklig av att ha mer eller mindre grejer? Just nu blir jag lycklig av att låta bli att köpa saker, men det kan hända att det är en fas som går över? Hoppas inte. Önskar att jag kunde svara att jag är en minimalistisk person men det är jag verkligen inte. Mår bra av att ha det städat och relativt luftigt runt omkring mig, men shit vad ja samlar på mig grejer och lägger emotionellt värde i skrot. Kanske jag gör ett blogginlägg om det en dag, typ vilka knäppa grejer jag går och sparar på pga de är ”viktiga”.

9.    Vad har du senast medvetet rensat ut från ditt hem? Hur gjorde du dig av med det? Kläder. Sålde på en återanvändningsgrupp på facebook.

10.  Slutligen, vad är ditt bästa återanvändningstips? Alltså, ärligt talat är jag trött på ”återanvändningstips”. Kan vi typ i grunden börja konsumera mer hållbart, istället för att ge varandra löjliga tips på hur vi ska inreda med lite mysiga gamla rostiga plåtburkar? Liksom köpa mindre, slösa mindre, slänga mindre? Okej låter så sjukt cynisk och sur, förlåt för det. Mer positivt svar på detta är förhör era mor- och farföräldrar, de har ju levt i en tid innan den här sjuka konsumtionshetsen slog till, så de brukar ha massa smarta tips på hur en kan återvinna i vardagen.  

Publicerad 08.03.2017 kl. 09:54

---> New York

Gud vilka stressiga veckor det varit. Trots att jag bara studerar just nu känner jag ändå att min tid inte räcker till, att to-do listan aldrig tar slut, att prestationerna avlöser varandra. För det mesta går det att balansera ut, men den senaste veckan märker jag verkligen att stressen lämnat sina spår. Typiska symptom jag får är andnöd, smärtor i ryggen/bröstkorgen, jag sover dåligt (vaknar liksom sju varje morgon oavsett hur sent jag gått och lagt mig) och känner att mitt huvud är fyllt av dimma. Fattar inte hur jag klarade av att studera på heltid och dessutom jobba vid sidan av förra året? Eller alltså, det gick ju inte i längden. Men fattar inte hur jag orkade så länge?

I alla fall, imorgon tar jag semester från allt det här presterandet och åker till New York med Saga i en vecka. Shit vad skönt det ska blir att komma bort från sitt eget liv. Som att avståndet i sig har en lugnande inverkan. I november förra året satt vi på Strindberg och drack Cava och googlade fram en världskarta och undrade vart vi ville åka. ”Långt bort” och ”storstad” och ”lätt” var våra riktlinjer. Sen på förmiddagen 1 januari skickade Saga ett ”flygerbjudande till New York för just den veckan vi inte har föreläsningar” sms till mig. Så då blev det så att det första jag gjorde i år var att köpa flygbiljetter dit.

Jag har varit i New York en gång innan, i februari 2011, nästan exakt 6 år sedan. Saker jag minns extra bra från den resan är:

  • Var ute och festade natten innan vi skulle åka och hann sova bara ca 3 timmar innan vi åkte iväg till flyget. Resulterade i att jag bokstavligt stående 19:30 och var jet laggad hela veckan. Vaknade systematiskt mellan 4 och 5 på morgonen och kollade på repriser b-klassens reality serier som kom på tv:n den tiden. Kul.
  • Vi promenerade genom ett solig och snöigt Central Park där folk med rosiga kinder åkte skridskor på en liten damm och jag tänkte att ”Shit, dom fejkar liksom inte i filmerna”.
  • En kväll åt vi middag på en pytteliten restaurang på Lower East side där ägaren var en väldigt pratsam och gulliga fransman. Han var ett huge fan av St. Etiennes fotbollslag och hade bilder på olika spelare upphängde lite varstans på väggarna. Maten var förresten också helt fantastisk. Fick höra senare att ägaren dött nu och att restaurangen inte längre finns. Så sorgligt :(
  • Solen sken och vi satt i Washington Square Park och jag läste Breakfast at Tiffanys medan en man satt och spelade Amelies soundtrack på piano i bakgrunden. Mycket filmatisk stund.
  • Vi åt frukost på Le Pain Quotidien och när jag tittade upp från min granolabowl sitter en blond kvinna som såg jättebekant ut vid samma långbord som vi. Tog mig en stund att fatta att det var prinsessan Madeleine. Försökte diskret byta från svenska till finska men Vilja och min pappa förstod inte alls vad jag höll på med. Hmm minns faktiskt inte alls vad som hände sen. 
  • Jag köpte ett par vita converse-skor i en liten butik alldeles nära Flatiron Building. Minns hur huset tornade upp sig framför mig och såg helt overkligt ut. 
  • En kväll åt vi på den dinern där Sally visar hur en fejkar en orgasm i When Harry Met Sally. Pratade dock med min pappa nyss och han sa att vi gick in där men att vi aldrig åt något. Jag har en distinkt minnesbild av en sorglig ostsmörgås men det kan ju hända att jag minns fel.
  • En eftermiddag promenerade vi över till Brooklyn. Jag och Vilja rotade second hand i Williamsburg och min pappa pekade ut gatan där Paul Auster och Siri Hustvedt bor i Park Slope. Sen åt vi på en restaurang där nära och jag tror jag fick höna i min portion trots att jag bett om vegetarisk.  
  • Sista kvällen köpte vi med oss cheesecake som vi åt uppe på hotellrummet medan vi kollade på Friends som råkade komma på tv:n. Det kändes väldigt New Yorikigt.

 

Publicerad 05.03.2017 kl. 19:34

en ganska bloggvänlig lördag i mitt liv

Efter att ha känt lite dåligt samvete över att min kamera stått och samlat damm hela veckan fick den hänga med på min axel nästan hela lördagen. Vaknade rätt tidigt men stannade kvar i sängen sådär som en gärna gör på lördagar. Läste Selma Lagerlöf och försvann lite in i idylliska små svenska landsorter med mycket relationship drama :)

Sen gick jag upp och gjorde frukost. Och fortsatte läsa roman istället för dagstidning. Var bara så himla spännande, vem skulle få vem tillslut liskom.

När jag läst klart och fixat lite grejer och sånt gick jag in till stan. Först till Helsingfors stadsmuseum och kollade (eller luktade) på deras utställning med lukter från Helsingfors. Rolig idé tycker jag. Dock så synd att de bara har en lukt om dagen? Sen sms:ade jag Vilja och vi stämde träff på Domkyrkans tarppor vartefter vi gick till Stockmann och helg-handlade (min bästa hobby ju, mvh vem är jag ens??)

Skulle bjuda henne på middag :) Blev hasslbackspotatis (fast med rosmarin istället för parmesan, funkade fint tycker jag, tips!) och sparris med tillhörande sallad.

Vi drack vin och pratade om kärlek och kompisförhållanden.

Sen åkte Vilja vidare och i samma dörröppning kom Hanna hem. Vi blandade drinks och piffade och bytte kläder tusen gånger. Tills vi var (typ) nöjda.

Då hoppade vi på spårvagnen och lyckades tajma det så att den här glittriga hann med i samma vagn. Delade på en take-away drink och var skräniga ända fram till Tölö hall. Där steg vi av.

Och gick på hemmafest <3

Sovrummet var backstage-area. Hanna hjälpte t ex till med att fixa lösögonfransar.

På tal om Hanna. Kolla hur snygg?! tänker att hon ska få göra highlights åt mig for the rest of my life.

Sen hängde vi i små ringar på golvet och klungor i köket och pratade och klappade på Titus som var en utmärkt liten partydog. Enda tråkiga var att han inte ville ta en selfie med mig fast jag klappade honom supesnällt superlänge :(

Vid midnatt tog lördagen slut och det blev söndag och Mirjams födelsedag. Det tar vi en annan gång. Kolla förövrigt hur snygg hon var. Vill vara lika cool som hon när jag blir 24. 

 

Publicerad 27.02.2017 kl. 18:34

Varför är det så att när vi pratar om att göra ekologiska livsval är jargongen alltid den att vi då måste ge upp något? Varför pratar vi inte istället om allt det vi får i gengäld?

 

Jag har ju funderat ganska mycket på hur en ska kunna leva ekologiskt i den här välden, eller framförallt varför de flesta inte gör det, även om vi är mer och mer medvetna om vad det kommer att ha för konsekvenser. Varför blir folk inte rädda? Varför vaggas de så lätt in i någon slags trygghet om att det inte kommer beröra dem, att de nog kan fortsätta existera som förr?  Jag pratade med min kompis Sonja om det här, och hon hade så många bra och tröstande poänger. Speciellt en grej hon sa tyckte jag var så sjukt vettig: Varför är det så att när vi pratar om att göra ekologiska livsval är jargongen alltid den att vi då måste ge upp något? Varför pratar vi inte istället om det i får i gengäld? Nu menar jag inte på så stora och abstrakta plan som att vi får en planet som mår bättre som våra typ barn barns barn ska kunna leva på, utan helt konkreta grejer i vårt egna dagliga liv.

T ex:

Dra ner på privatbilism och t ex pendla till jobbet istället --> sparar pengar, få tid över till annat (t ex läsa bok/tidning/mejl på bussen) och få in vardagsmotion och frisk luft (typ 10 min till busshållplatsen i vardera ända = 40 minuters promenad om dagen) som i sin tur leder till att både hälsa och humör förbättras.

På samma sätt är det när det kommer till vegetarisk/vegansk kost. Att lämna bort kött/animaliska produkter betyder inte att du blir tomhänt kvar, utan du får faktiskt också något istället. Varför pratar vi inte om det istället? En grej som nämligen gett mig så mycket glädje på senaste tiden är att laga och äta veganmat.

Ett enkelt exempel på det här är att är du vegetarian/vegan äter du oftast automatiskt mera grönsaker vilket är nyttigt för kroppen, och leder således till att en "får hälsa". Men det jag typ mesta av allt fått ut av att vara vegan är att jag upplever att mat är godare och roligare i mitt liv nu än det kanske någonsin varit innan. I februari har jag av olika anledningar ibland ätit måltider som inte varit veganska och har blivit besviken varje gång. Typ jaha var det den här fetaostbiten jag suktat efter i flera veckor, smakade typ ingenting..?

Smaksinnet är ju ingen statisk grej utan ändras genom livet. Sedan jag började äta mest vegansk mat känner jag att jag helt enkelt får så mycket mera bra smakupplevelser. Ett easy exempel: folk frågar ofta ”vad sätter du på brödet?” och jag tänker: avocado, flingsalt, chiliflakes, hummus, grönsaker, saltgurka, tartex, jordnötssmör, paprikapaste, sriracha, koriander, dijonsenap etc. ”Du då?” En ostskiva. Vilkendera smakar mer och godare?

Jag skrev häromdagen att jag känner mig som en foodwizard flera gånger i veckan och får ut så mycket glädje av att hitta på maträtter och nya smakkombinationer. När en har ”mindre” råvaror att utgå ifrån kan en göra helt briljanta uppfinningar. Det här är såklart en sak som tagit tid att utvecklas, jag har ju varit on/off vegan i ett par år och med tiden lärt mig alla möjliga trix. Dessutom är det ju så att jag gillade att laga mat från början, vilket kanske är en förutsättning för att en ska tycka att det är extraroligt att experimentera med veganmat.

Vill i varje fall dela med mig av några små grejer som höjer min livskvalitet just nu och som jag säkert missat ifall jag ätit fetaost och ägg istället:

  • Rostad lök äger. Kostar ingenting och ger så nice crunchiness och extra smak. Toppar en massa olika rätter med detta.
  • Kål är kul. Och gott. Friterad blomkål, crispy kale, lätt ångkokt broccoli, strimlad vit/rödkål. Varför äter vi inte mera kål? Dessutom höjden på närproducerad ekologisk billig mat.
  • Inlagda grejer är in. Gick förr alltid förbi den här hyllraden i butiken pga verkade lite suspekt och nasty. Men hörni. Vindolmar är nice. Oliver är nice. Kronärtskocka är nice. Saltgurka är nice. Jalapeño är nice. Inlagda grejer är så nice :)
  • Chili är meningen med livet. Tycker ingen rätt komplett utan chili. Visste aldrig att en krydda kan ge så mycket glädje åt en som chili ger åt mig just nu.
  • Morötter är det nya orangea (okej ska sluta komma på halvdåliga slagord för att branda mina food-hangups nu…). Som i julas när all rökaromsolja såldes slut i hela huvudstadsregionen pga alla ville göra kallrökt lax av morötter. Eller det här med misoglaserade morötter som äts med rotmos lite som om det var en korv. Eller när jag gjorde nudlar av morötter med vår spiralizer. Undrar vilken form moroten tar till näst? Tycker även detta är ett strålande exempel på hur veganmat kan vara en roligt och kollektiv grej. Att folk får vara lite kreativa och uppfinningsrika när det kommer till att testa nya maträtter. Vem sa att en inte får leka med mat? Säkert samma människa som sa att en lever längst om en äter ordentligt med köttbullar och dricker mjölk till varje måltid…

Här har jag förresten svara på den vanligaste frågan jag får angående veganmat: vad äter jag ens? Den är ju typ två år gammal men mycket av innehållet stämmer ju fortfarande :)

Har ni bra vegantips? Dela med er! Eller andra tankar kring det här?

Publicerad 25.02.2017 kl. 15:25

lifeupdate aka dom gångerna det varit soligt den senaste veckan

Hej hallå. Kom just på att jag inte bloggat på några dagar, fast jag har en massa blogginlägg i tankarna. De kräver bara lite tid och tålamod från min sida. Hur som, mycket vardag i livet lately (vad det nu ens innebär?) och min kamera har fått stanna hemma pga orkar ej orora mig för att söndra den men är tydligen oförmögen att vara försiktig (eh var det sen också ett dåligt beslut att fixa ny kamera??). Vi kan kolla på några mobilbilder istället. T ex från en dag då det var vår i luften och jag satt på Domkyrkans trappor och prokrastinerade. Standard aktivitet i mitt liv.

Eller från en kväll då jag och Maria hade late night picknick på hennes vardagsrumsgolv. Vindolmar, hummus, oatlydipp och sötpotatis. Och rödvin. Shit vad mycket mitt i veckan vin jag konsumerat på med på senaste tiden. Väger upp med att ta det lite lugnare på helgerna, typ.

I tisdags bjöd min pappa mig och min mamma på lunch helt spontant. Eller jag trängde mig på helt spontant, deras lunchdejt var kanske planerad sedan länge, vad vet jag. Dom var cute i varje fall.

Vi gick till Sandro, pga dögod vegetarisk lunchbuffé.

Efter lunchen blev det så att jag och min pappa hamnade på långpromenad längs vattnet, från Sandudden till Ungsholmen och därifrån upp till femkanten. Kan väl hända att vi hade annat vi borde ha gjort istället, men när kroppen och humöret är vintertrötta är en timme av solsken mot ansiktet faktiskt mera värt än mycket annat.

Annars har jag mest suttit vid köksbordet eller i sängen och stirrat på den här skärmen. Ja ja, ska fixa lite lunch och sen fortsätta med det sen. 

puss hej

Publicerad 23.02.2017 kl. 12:47

lista om morgonen

När går du upp?

Mellan 8 och 9 på vardagarna typ. Fram till förra året brukade jag ha alarmet på 7:30 oavsett ifall jag måste gå upp eller ej, pga högpresterande person. Nuförtiden värdesätter jag lite mera sömn och lite mindre obefogad effektivitetshets. 

Vad är det första du gör varje morgon?

Snoozar en gång, sen kollar jag instagram och bloglovin. Så skönt sätt att övergå från sömn till vakenheten, att liksom ta in små bitar av omvärlden i den takt som passar en just den morgonen. Hur gjorde en innan smartphones? Var det bara att kasta av sig täcket och ramla framstupa in i dagen?

Hur lång tid spenderar du i badrummet varje morgon?

Kankse typ en kvart? Inte jättelänge i varje fall. Duschar nästan alltid på kvällen, en kvarleva från när mitt hår nådde ner till höfterna och tog två miljoner år att torka. På morgonen tvättar jag bara ansiktet, borstar tänderna och sminkar mig.

Är frukost viktig?

Eh ja. En god frukost kan göra min dag. Dock att en bra frukost innefattar lite tid, hatar att måsta slänga i mig mat. Ifall jag har brottom och måste vara någonstans supertidigt kan jag hellre låta bli att äta frukost än att trotta i mig något torrt knäckebröd i all hast.

Vad äter du till frukost?

Just nu har jag två standard portioner jag kör med på vradagarna: antingen en frukostbowl med frysta bär, nötter, kokosflingor, linfrön, kardemumma och havremjölk eller två knäckebröd med avokado, flingsalt och sriracha mayo. Alltid med kaffe, ibland med en frukt till.

Är du morgontrött?

Nja, typ. Eller är såklart inte sjukt happy go lucky pigg ifall jag måste stiga upp klockan 6, men har ändå relativt kort sträcka mellan att vakna och vara dödstrött och sen kunna komma upp i vanlig vaket tillstånd.

Vad har du för alarm?

Ööö? Hör ju det varje morgon men har ingen aning om hur det låter nu när jag tänker efter. Det där vanliga standard som finns på iphones väckarklocka i varje fall.

Hur ser en perfekt morgon ut?

Vaknar utvilad och pigg typ 10:20 på en ledig dag. Mellan springan i min gardin kan jag se blå himmel. Det är helt tyst i lägenheten. Jag liggar kvar under täcket och halvsover en stund. Sen scrollar jag igenom lite grejer på min telefon. Hänger på pinterest i kanske en halv timme och pinnar fina dikter och kläder och havsutsikter. Sen hör jag att någon skramlar i köket. Efter en stund går jag också ner dit. Där är städat och fint och valfri roommate kokar som bäst kaffe och undrar ifall jag också vill ha. Det är en formalitetsfråga som vi båda vet svaret på. Jag frågar istället om vi ska göra pannkakor eller våfflor till frukost. Såklart vi ska. Mera roomies dyker upp och vi kokar mera kaffe och pratar om vad som hände på festen igår medan vi dukar upp brunch på balkongen för nu är det så varmt att en kan hänga där dygnet runt. Sen äter vi brunch men då är det faktiskt eftermiddag redan och inte morgon nära på ens. 

Vad är det bästa med morgonen?

Att hela dagen ligger farmför en. Om något kändes skit på kvällen brukar det kännas bättre på morgonen. 

Hur går du helt klädd på morgonen?

I pyjamas. Eller min ljusgrå linnebadrock.

Publicerad 18.02.2017 kl. 13:03