januari update

Vart försvann ens januari? sjukt oklart. tycker det var en evighet sedan nyår, och samtidigt alldeles nyss. Kom ändå på att jag har typ en miljon random bilder på sånt jag gjort som jag tänkte jag skulle visa er.

En kväll för någon vecka sedan åt vi middag hos Maria. Efter huvudrätten förflyttade vi oss traditionsenligt ner på mattan och åt mangosorbet på golvet.

Men vi syftar jag på mig och dom här. Maria, Oskar och Luka i en kramig hög i soffan.

En annan kväll bjöd min mamma mig på middag på Lie Mi. Restaurangtips! Så gott orkar ej.

Har även hunnit hänga med den här. Rosa alltså. Vi satt på Andante och tog igen vad vi haft för oss latelyy.

Och drack oatcapp. Alltså oat cappuccino :))

En söndag låg jag utslagen och bakis på min säng och kunde inte göra mycket annat än kolla på solkatterna som rörde sig över väggen. "Mår som man förtjänar" tänkte jag.

Ändå lite värt pga föregående kväll då vi sa bye bye beefen. Med bland annat Alexandra, Hanna och Oskar.

Vad hjälper mot existensiell ångest och januaridimma? Ett varmt bad och en film kanske? yes please.

I lördags kom Saga hit och vi gjorde dumplings och nice små rätter vid sidan av. T ex misoglaserade morötter som tycks vara så inne just nu. Googla för recept :) Sen drack vi vin och Saga fick medlurat mig på utgång.

What a babe <3 Jag vet förresten att ni alla tror att Saga är världens snällaste person. Sure, hon är supersweet and all men ni skulle bara veta hur sur och dömande hon kan vara. Känner ingen som kan bli så provocerad av saker som hon. Hihi t ex här när hon läser nyheter högt för mig.

Avslutar inlägget med den här drömmiga lunchportionen på Sandro häromveckan. Nej vet inget som är godare :))

Nu ska jag kila iväg på lunch igen, so long!

Publicerad 02.02.2017 kl. 11:35

Ångestprat och söndagsbrunch

Hello! Hoppas ni haft en bra början på veckan. Skulle egentligen ha bloggat om en massa nice från helgen igår men det gick typ inte. Är så bedrövad över världens tillstånd, vaknade med grov ångest som inte gick att ruska av sig, som om någon spänt till mina revben lite, bröstkorgen satt spänt och lungorna inte helt fick plats längre. Fattar inte helt hur jag kan känna mig så personligt nedslagen när allt det hemska som händer egentligen inte berör mig som invidvid. Tvärtom, jag borde väl känna tacksamhet över att få vara extremt privilegierad? Min teori är väl att ångesten bottnar sig i att jag känner att det inte finns något alls jag kan göra, att vanliga människor inte kan göra en skillnad, och då känns allt så extremt hopplöst. Är jag ensam med att ibland känna såhär, eller känner någon av er igen sig? Hur hanterar ni den känslan isf? Tell me!

Okej sorry för lång rant, vi övergår till nåt roligare:

På söndagen hade Luka bjudit över ett bra gäng personer på brunch. Kolla bara hur pepp Astrid var. Förövrigt bästa att lite bakfull ramla in i en lägenhet där fem kompisar står och styr upp pannkakor och kaffe och juice.

Mycket att ställa i ordning.

Saga fixade fluffiga veganska pannkakor och vi andra skar upp frukt och bröd och annat bra som behövs om söndagar.

Liten casual gruppbild från mig till er.

Sen åt vi mycket och länge och kiknade av skratt och måste vila bort vår matkoma i en hög i soffan efteråt. Tack till den som uppfann söndagbrunch <3

Publicerad 31.01.2017 kl. 10:40

Popcorn, prosecco och Super Trouper på högsta volym

 

En gång i tidernas begynnelse hade jag en blixt i min kamera och då tog jag alltid massor med bilder på fester och klubbar. Växte nog i från det ungefär parallellt med att blixten gick sönder, och har väl inte saknat den speciellt mycket. Men! för en vecka sedan upptäckte jag att jag återigen har tillgång till blixt när jag tar bilder.

Vi får se hur mycket användning jag kommer ha av den, men kul att ha möjligheten ändå. I alla fall om jag lyckas lägga in samma inställning som jag fick till förra lördagen när jag och Hanna hetsåt popcorn, drack bubbel som om ingen morgondag fanns och spelade Abba på högsta volym. Kolla vilken babe! Sen gick vi till We Goot Beef och tog adjö med stil (eller hmm, dålig stil, helt hur en ska tolka det).

Ikväll ska jag i alla fall göra dumplings till middag och dricka Riesling. Kanske spela något spel. Blanda en drick eller två möjligen. Vi får se helt enkelt.

 

Publicerad 28.01.2017 kl. 17:34

sånt som yr runt i mitt huvud denna torsdag


Hej där. Det är torsdag igen, veckorna går så himla snabbt just nu. Eller? kul ändå för då kommer väl våren snabbar.

Började hur som helst dagen med ett träningspass som jag misstänker kommer resultera i ordentligt med muskelvärk i morgon. Var helt djävulskt hungrig efteråt när jag skulle på lunch med min pappa. Känns som att jag åt halva Sandros mat och liksom rullade därifrån. Men sen två timmar senare var jag hungrig igen. Ska försöka undvika för mycket mellanmål dock, för vi ska äta sushi här hemma ikväll :) first world problems ändå.

Nåja, sen har jag underhålligt mig själv med min bästa syssla aka prokrastinering. Istället för att läsa klart en artikel tills imorgon har jag druckit kaffe, fotata min bokhylla, läst Drömfakulteten, tagit selfies för att förevisa mitt nya favoritläppstift, lyssnat på tre podcasts och annat "vikigt". Lyckades betala räkningar också, något på riktigt nödvändigt ändå.

Även pratat lite i telefon med folk och våndats över världen. Känner lite som om jag har mental bakfylla efter att ha intagit för mycket deppig information igår (sånt som vissa politiker tycker, klimatförändringen som inte kan stoppas, allmän ondska och brist på medmänsklighet, t ex). Ska processa det lite och kanske åtrekomma, ifall jag orkar.

Hmm vilket babbligt humör jag är på. Ska skona er nu från resten av det osorterade kaoset som yr runt i min hjärna och återgå till att prokrastinera. Kan ju lika bra läsa artikeln imorgon tänker jag?

Publicerad 26.01.2017 kl. 16:58

När svart var svart, vitt var vitt, ni fattar ingenting. Lätt var lätt, tungt var tungt, inga mellanting.

Vet ni vad det är för dag idag? (Nä det visste inte jag heller innan en dag i december då jag kollade upp det ). Idag fyller en här bloggen 7 år. Om den varit ett barn skulle den liksom börja skolan i september. Knäppt. Kollade igenom heela arkivet från 2010 under december och haha, trots att jag har rejält med självdistans är det ganska pinsamt. Men såå gulligt också, och fint att ha små glimtar från den tiden sparade.

Tänker att det skulle vara roligt att visa er hur jag och mitt liv var då. Välkommen till mitt kanske längsta inlägg everr. 

Mitt fösta inlägg är från 24.1.2010. Då var jag sexton år och gick första året på Tölö Specialiseringsgymnasium. Poserade sjukt coolt som ni kan se.

Hela mitt liv fanns typ i Tölö på den tiden, åkte mest hem för att sova då och då. Jag var på teatern flera kvällar i veckan och den låg bara en gata ner från skolan. Minns  att det var helt normalt att hänga kvar i skolan flera timmar efter att vi slutat, typ sitta i elevköket och dricka te och äta snabbnudlar. Gulligt ändå.

Såg ut såhär då.

På helgerna hade vi hemmafester på det där stökiga underbara sättet som tonåringar kan ha. När det ännu finns så mycket att upptäcka, om varandra och alkohol och staden om natten.

En grej som verkligen definierade våra gymnasieår var ett café som hette Enjoy It som jag och Linn typ bodde på. Det var inte så mysigt egentligen så det är oklart varför vi hamnade där in the first place, men där satt vi hur som helst alltid alltid. Det stängde under vårt sista gymnasieår, så symboliskt.

Jag och Rosa sov över hos varandra jämnt, berättade hemligheter, kollade på film, tog gulliga kompis-selfies. Det här var tiden före instagram, oklart vad vi gjorde med bilderna sen?

Mina inlägg från den tiden är ganska osammanhängande och fulla av insidehumor som jag inte riktigt minns längre. Dock att jag får en så stark känsla av den tiden av att läsa dom. Här är en fredagseftermiddag t ex. Så talande för hur vårt liv kunde se ut då. Typ helt vanligt att Maria satt i en butiksvagn som vi drog runt på stan? Minns också att Linn och Luka precis blivit ihop här och att dom var så himla cute.

Kanske dom var cute för det mesta egentligen? Hängde mycket med dom i varje fall.

En fredagskväll gick jag och Linn på gatan utan desto mer planer och plötsligt stannade hon vid en bar och sa ”ska vi gå in här”. Sen gjorde vi det och köpte cider och ingen frågade legg fast vi bara var sexton. Helt oplanerat råkade en massa kompisar gå förbi på gatan och spontant ansluta sig tills vi var ett stort gäng. Tänkte då att såhär kommer livet alltid vara när vi är vuxna :)

Våren kom och vi åt glass och satt på diverse soliga platser i Tölö.

Såg ut såhär på Valborg när vi drack jordgubbscider lite varstans i södra Helsingfors och huttrade och fnittrade om vartannat. Sådär som Maggio sjunger: öppen jacka ville hellre frysa och var snygg. Aja så var det att vara tonåring.

Maj det året var så himla dreamy som jag minns det. Det fanns typ inte vanliga lektioner utan bara långhelger, utflykter och sommarvärme med iskaffe.

Sen fick vi sommarlov. Säger alltid att jag sommarjobbat alla somrar sen jag var 15 men det stämmer inte kommer jag på nu, för den här sommaren levde jag verkligen bara loppan. Började semestern med att åka till Hangö och teaterträffen för första gången. Vi var ett gäng på typ fem tjejer som gjorde smörgåsar och målade kulisser och pratade nätterna igenom. Smygdrack lite vin också.

Och jag och min mamma var i London i fem dagar i juni. Kollade mest på konst och smalt bort i hettan.

Sen åkte Linn, Maria, jag och Mirjam till Sverige för att gå på Peace&Love festivalen och hänga i Stockholm. Det var första gången vi var på resa helt själva och herregud vilken frihestkänsla. Att en typ fick äta godis till middag och aldrig någonsin gå och lägga sig.

Det var verkligen en festivalsommar, för snart efter att vi kommit hem igen åkte vi till Åbo för att gå på Ruisrock med ett stort kompisgäng. Kolla vad coola vi var.

Det här var min standardoutfit hela sommaren typ.

I augusti var alla tillbaka i stan och vi hängde typ varje kväll minns jag. Simmade i Kekkonens minnesmärke och hånglade med folk t ex.

Sen började skolan igen. Classic första dagen häng vid Tölöviken efteråt, för att mjuklanda i vardagen.

Vi som läste humanekologi åkte på skolresa upp till norra Norje och ishavet i mitten av september. Tänker alltid att jag verkligen skulle vilja göra fler såna här resor. Naturen var så häftig och vi hade det helt extremt mysigt och roligt.

Hängde mest med dom här den hösten. Vi drack kaffe, gick runt på loppisar och hängde på hemmafester. Det var nog mina bästa hobbyn på den tiden så det bloggade jag om.

På tal om hobbyn. Jag höll ju på med teater då. Vi repade typ 5 gånger i veckan och levde tätt inpå varandra. T ex satt vi på barer i Berghäll mitt i veckan och blev småfulla på lonkero. Sen åkte jag hem och sov typ fem timmar och for iväg på mattelektion som vanligt. Helt knäppt att jag kunde göra sånt när jag var sexton? Hur fick jag för mina föräldrar? Jag kanske hittade på en massa små vita lögner? oklart.

Det blev december och julfestsäsong och vi hängde hemma hos Maria med ett litet gäng när hennes föräldrar var borta. Vi lekte typ att vi hade ett kollektiv. Minns att Luka hade den här väskan genom hela gymnasiet, och på fester trollade han alltid fram olika drinkingredienser från den. Tyvärr bara öl på den här bilden :(

Föga oväntat blev det jul sen. Ingen aning hur vi firade det här året. Kanske ännu hos min mormor och morfar med våra kusiner så som vi alltid gjorde när jag var liten? På mellandagarn det året var jag i alla fall första gången i det nya huset på landet som mina föräldrar köpt den hösten alldeles nära vårt släkthus. Minns att det var kallt och luktade konstigt och att jag inte gillade det alls. Det ändrades sen ganska snart när det blev vår :)

Firade nyåret 2010/2011 med förfest hos Maria, fyrverkerier över Salutorget och hemmafest hos Oskar. Sen var det januari igen och där slutar vi det här evighetslånga inlägget. Grattis ifall du läste klart :))

Publicerad 24.01.2017 kl. 20:22

Tropikterapi för att överleva januari

Tycker på nåt vis att vintern och mörkret slagit mig hårdare i år än tidigare? Det var nån som skrev att januari är som att bo inne i en kall och fuktig grå filt och tycker det var en helt klockren beskrivning. Blir ju tärande för själen i längden. Tur att jag och Saga spontant bokade in en djungeldejt tills idag.

Djungeln var såklart ingen riktig djungel utan Vinterträdgården i Helsingfors. Fast där finns tropiska blommor och fukigt syremättad luft ändå, så bra substitut i brist på äkta vara.

Vi slog oss ner vid ett bord och dukade upp frukost i form av croissanter, smoothie, frukt, hummus och annat nice.

Beundrade orkidéerna och funderade på varför den gröna smoothien smakade så extremt mycket sommar (kom fram till att det var för att den innehöll wheatgrass och därför doftade lite hö:igt :D)

Perfekt lördagseftermiddag. Nu sitter jag och funderar på vad jag ska ha på mig ikväll och väntar på att Hanna slutar jobbet om nån timme. Vi ska dricka prosecco och sånt ikväll <3

Publicerad 21.01.2017 kl. 17:33

Tankar kring (kläd)konsumtion

Hej och glad torsdag! (Så bra dag förövrigt, när det nästan är helg men ännu inte helt. Hehe har alltid gillat förväntan typ lika mycket som själva det roliga, säkert därför jag alltid gillat torsdagar).

Några spegelselfies med en skjorta och ett par byxor som jag mot för modan köpt i januari. Tror ändå det är plagg jag kommer använda mycket och förhoppningsvis länge.

Kom nyss hem från en lunch med Vilma, och en grej vi pratade om var det här med att vi konstant har för mycket saker. Ikeakassar och sopsäckar fulla med kläder vi inte längre använder (om vi nånsin ens gjorde det?) bort fösta i små förråd eller bara längst in i garderoben, en bokhylla som svämmar över, föräldrar som ringer titt som tätt och undrar när en ska komma dit och reda ut de där lådorna med odefinierat innehåll en lämnade efter sig när en flyttade hemifrån för flera år sen. Känner ni igen känslan?

Vilma och jag funderade på bästa sätten att bli av med saker (typ sälja på loppis, föra på återvinning, etc), och att vi konstant liksom lovar oss själva att nu ska det vara slut, den här evinnerliga konsumtionscirkeln där vi hela tiden fyller på direkt då vi blivit av med något. Det här är verkligen något jag funderat mycket på sen förra hösten. Är så himla trött på att kläder och skor inte håller, att allt tappar formen och blir noppigt efter två tvättar men framförallt på mitt eget helt befängda behov att skaffa nya kläder. Som typ när jag och Linn gick runt på stan och sökte en halsduk åt henne nån vecka efter julen och jag plockade upp en kjol och ba: tycker du den här är fin, borde jag köpa? Och hon ba: men har du inte en nästan likadan redan? Eh just det, right, tack att du påminde.

Folk frågar hur en ska kunna konsumera etiskt och klagar på att det som studerande med begränsad budget typ inte går, för en har inte råd med dyra grejer av kvalité. Men alltså hallå, det är ju inte det dyra priset och den höga kvalitén som gör det etiskt, det är faktumet att det då antagligen är mera hållbart, vilket gör att du inte ska behöva konsumera så mycket. Det är ju i slutändan det enda etiska sättet att konsumera, att helt enkelt dra ner på det så mycket som möjligt.

Är verkligen inte något helgon eller så, men försöker bli bättre och tänka minst två tre gånger innan varje nytt inköp. Sen typ november har jag hur som helst köpte jättemycket mindre kläder. Jag kollar på material och kvalité redan i butiken, går därifrån och kommer tillbaka följande dag om jag fortfarande tänker på plagget. Såna små trix hjälper. För att inte tala om lättnaden som uppstår när jag vänder fram lappen på nån tröja inne på h&m eller Monki eller var jag nu är och det står ”70% akryl”  eller ”bara kemtvätt” och jag inser att nej det här ska jag inte köpa.

Jag är som sagt inte perfekt, men jag övar mig på det här och det känns SÅ skönt att köpa mindre och mer genomtänkt. Nästa punkt jag måste lösa är väl hur jag ska bli av med de där sopsäckarna längst inne i min garderob, men det borde väl gå att lösa?

Publicerad 19.01.2017 kl. 14:22

Dagens

 

Dagens frukost: Knäckebröd med oatlys påmackan, avokado, chiliflakes och groddar. Chiapudding i kokosmjölk med bär och mynta. Kaffe. Ja jag sånt här varje dag. Vad är pointen att äta lame grejer när det finns så mycket gott att stoppa i sig istället?

Dagens look: Haha har nog samma ”look”varje dag. Just idag tog den sig till uttryck i svart (eh föga oväntat, så himla mycket svart lately?) mockakjol från monki och gammal magskjorta som är sliten men som prick rätt i alla avseenden.  Sen halva håret på tofs + vanligt smink J

Dagens program: Hade en föreläsning på dagen (som i och för sig var inställd och därför bara tog en halv timme) sen åt jag lunch, hängde på Kaisa och läste lite grejer till en kurs, gick till unisport på stretchning (såå underskattad träningsform, gör underverk för kroppen att bara varva ner, öppna muskellås och slappna av). Efteråt promenerade jag hem och nu ligger ajg i sängen med datorn på magen och bloggar. Ganska standard vardag, ska läsa slut en bok ikväll tänkte jag, och laga middag.

Dagens tråkiga: Har haft helt sinnessjuk huvudvärk i många dagar nu. Kan den typ gå bort tack. 

Dagens fundering: Har funderat på en hel del lite mer seriösa saker, men det här är ändå det mest förvirrande som rört runt i min hjärna: Igår kväll när åkte hemifrån in mot stan höll en plogbil på att lasta av en massa snö på Domkyrkans trappor, tyckte det var lite skumt att lasta av just där men funderade inte på det desto mer. Sen idag när jag skulle på föreläsning märkte jag att snöhögen på trappan sträckte sig hela vägen uppifrån ner, som om någon byggt en pulkabacke längs trapporna. Lite oklart hur den lilla plogbilen lyckats fördela snön jämnt längs trappan som är typ fem gånger så hög som bilen, men i alla fall. Två män med spadar höll på att typ städa upp runt snön, tänkte att de kanske skulle se att den var lika tjock på alla ställen eller nåt. Fast nu för någon timme sen när jag skulle hem och gick över torget märkte jag att snön från trappan var borta helt och hållet. Sjukt irrelevant men alltså kan någon förklara detta please. Stör mig helt oerhört. 

Dagens pepp: Känner mig typ sjukt inspirerad över att terminen och alla kurser kört igång igen. Hoppas den känslan håller i sig ens till slutet av veckan hehe.

Dagens konsumtion: Enda jag köpt är lunch på unicafe. Men annars har jag konsumerat ganska många koppar kaffe och varsitt avsnitt från två poddar jag lyssnar på. Ska tipsa om dem en annan gång. Kan hända att jag även konsumerar lite netflix senare.

Dagens sköna: Stretchningen helt klart.

Dagens oplanerade: Att äta långlunch med Mädi, Jessica och Vilma och få älta och skvallra om studierelaterade grejer.

Publicerad 17.01.2017 kl. 17:28

en standard lördagskväll i mitt liv

Kolla hur dreamy middag(s sällskap) jag hade igår. Ungefär 50% av gångerna jag och Saga äter middag blir det förresten vietnamesiska vårrullar, ibland funderar vi på andra alternativ, men asså come on tänker vi sen, vad är ens godare än detta egentligen?

Passar ju dessutom utmärkt ihop med Cava, vilket vi som känt helst konsumerar i dryckesväg om lördagskvällarna. Sen pratade vi om problematiska kompisrelationer och innehållet i våra menskoppar t ex, standrad lördagssnack.

Efter någon timme kom Hanna hem från jobbet och anslöt sig till vårt ocensurerade samtal som nu gått över till dialekter och skillnader mellan t ex Nyland och Österbotten.

Kolla vilken babe. Här någonstans gick jag aningen för långt in i ett litet Harry Potter träsk jag lyckats fastna i den senaste veckan (läst om lite böcker, kollar ett par filmer, googlat x antal plot holes, ni vet så som en gör... eller?). Hanna och Saga tyckte mängde info jag går omkring och bär på angående HP var lite obehagligt stor. Hehe :))

Halv ett drog vi hur som helst iväg på andra äventyr som slutade med att vi mest inspekterade stämningen i rökrutorna utanför klubbar utan att själva gå in. Så kan en tydligen också göra. Sen var det slut på den lördagskvällen.

Eh övar mig btw fortafrande i hur min nya kamera fungerar, så därav lite ojämn kavlité på bilder en tid framöver. hoppas ni överlever. puss

Publicerad 15.01.2017 kl. 18:02

beteendemönster

Hörni det är oklart vart det här jullovet försvunnit. In i det gamla vanliga beteendemönstret tror jag. Det har förflutit utan mycket bildbevis. Kanske för att jag tycker det är tillfredställande att behålla upplevelser för mig själv, kanske eftersom jag redan fotograferat det mesta förut.

Januari upprepar sig själv med skrämmande precision: isblommorna växer över fönstren, havet ångar upp i himlen och jag står fortfarande barfota bakom rutan och tittar på. Det kunde lika gärna vara förra året. Tills jag minns att januari 2016 var länge sedan, i ett annat liv. Jag tänker på allt som då ännu inte hänt, hur snabbt livet kan skifta.

Sedan obemärkt går kylan över. Snön smälter, dimman lägger sig över takåsarna. Jag stannar inte upp vid utsikten längre, fortsätter förbi som vanligt, osäker på hur mycket av mig som fortfarande är samma.

Publicerad 13.01.2017 kl. 13:42

Kaneli / Helsingfors / 23

Studerar litteratur, funderar på feminism och gillar förfester.

Fotograferar ganska ofta och skriver ibland.

kaneli.johansson@gmail.com