Vi var stökiga och stöddiga, jag var nästan inte dödlig.

01.10.2016 kl. 13:16

Förra veckan låg jag i en hotellsäng i Göteborg en natt och läste Nöjesguiden. Där fanns en ganska liten ruta med Malmös bästa kaffebarer. Det var en väldigt anspråkslös liten grej, men jag fick liksom helt akut saknad efter Malmö när jag läste den. Hängde ju väldigt mycket där hösten 2014 och våren 2015 när jag bodde i Lund. Jag och Jannica hade typ ett eget litet exklusivt tvåmanna-gäng. När jag tänker på hur vi yrde runt blir jag nästan helt matt. Men också sentimental och full av saknad.

Överdriven nostalgi kan ju vara jobbigt i vardagen, men på bloggar får en som tur vältra sig i sånt när en får lust. Så vi tar en titt:

Jannica bodde i värdens drömmigaste pastellfärgade hus i ett tvåvångings-kollektiv i Kirseberga. De hade en av Nordens finaste innerård med björnbäsrbuskar och äppleträd och massa små gulliga bord där vi exempelvis drack bubbel en torsdag i september när Hanna och Linn hälsade på.

Jag och Jannica har känt varandra sedan augusti 2009 men det var först fem år senare som vi egentligen blev vänner. Vi gick liksom från bekanta till bästisar på typ ett par veckor vilket är så fint tycker jag <3

Förfestade i kollektivtets kök ca en gång i veckan. Vill inte veta hur många liter törley jag hällde i där dom månaderna. Tippar på orimligt många ändå. De dekorerade köker med vimplar för en fest de hade i mitten av september och sen hängde dom kvar typ tills våren i alla fall.

Sen gick vi på massa hemmafester och gömde oss på badrummet och hade tvåmannafest till exempel. Minns det som att vi var på festen men hade en egen privat fest som ingen annan fick vara med på. Ibland bytte vi till finska för att kunna prata om folk som var i samma rum så att de inte skulle förstå.

Gjorde en massa pit-stops på falafel-ställen också mellan fester och klubbar och andra fester. Vi hade ett sjukt sunkigt falafelställe som vi gillade bäst, en rulle kostade 25 kr och de hade någon viss sås som vi gillade extramycket som ingen annan hade.

Minns också att vi gick farm och tillbaka längs Kungsgatan, in till Möllan och tillbaka, så många gånger. Sparkade löven framför oss, pratade non-stop, bar på färgranna påsar fulla med alkohol och second hand och lösgodis. Eller att vi cyklade hem där på natten, turades om att packa varandra och fnittra ikapp.

Minns också när vi kom på att en flaska törley går jämt ut i två ölstop av plast och vi insåg att vi därmed lätt kunde frakta med oss den när vi skulle vidare. Typ som att vi löst ett dittills jättestort problem. Vi tog med oss våra törley-stop på hemmafester, till kön till Moriskan och ibland över bron till Köpenhamn. Såhär kunde det se ut när vi drog iväg.

På nätterna yrade vi runt ganska mycket, hånglade upp folk och var skrikiga och stökiga och säkert rätt störiga. Fast sen när vi tillslut skulle hem hittade vi alltid varandar, sket i alla andra och somnade båda under Jannicas duntäcke. Brukade vakna till att den andra sträckte sig efter sin telefon, med maskaraklumpar i ögonvrån och gårdagens glitter på kinden. Sen låg vi och dissade folk på tinder och önsekpinnade grejer på pinterest tillsammans hur länge som helst innan vi steg upp. Jag sov över så mycket på helgerna att jag hade egen tandborste där och helt vant fyllde och tömde diskmaskinen i köket.

Dagen efter att vi varit ute brukade vi långsamt promenera ner till Möllan och inhandla saker vi akut behövde. Så som färsk mango och glittriga korta saker på Beyond Retro exempelvis. Ifall det var lördag måste vi dessutom passa på att köpa mera skumpa.

Dessutom brukade vi ju duka upp helt sinnesjukt drömmiga bruncher. Det får vi inte glömma. Jag menar kolla bara dom. Vi brukade bära upp all mat till sofforna framför tv:n och kolla på New Girls i timmar medan vi åt.


Kommer ihåg den här kvällen i slutet av november som att Jannica skjutsat mig runt på sin cykel till en massa konstiga releasefester och att vi gömde våra öl i en buske bakom Babel och cyklade till Möllan för vi ville ha pommes med sjukt mycket vitlökssås. Sen cyklade vi tillbaka efter ölen. Så sjukt oklar hela grejen. Minns i alla fall det som att vi hela tiden pratade om att det kommer vara så tragiskt när de här nätterna är över, som att det låg i luften att det här inte var ett hållbart sätt att spendera sina helger på.

Det var nog sista gången vi var ute i Malmö den hösten. Eller vi var ju tillbaka på våren igen, men den minns jag som en helt annan tid. Det vi mindre vi två och mera en massa andra folk som vi drog med. Fast det var också fint i och för sig.

I alla fall. En så sjukt fin höst. Jag var nog en hel del i Malmö om vardagarna också, satt på cafér och promenerade i parkerna och åt middagar som inte innehöll en droppe alkohol. Och jag var nog en hel del hemma i Lund också på helgerna, gick på nationsklubbar och hemmafester med helt andra kompisar. Ibland gick jag inte på fest alls utan stannade hemma också. Drack te och kollade på film och hängde med mina rumskompisar. Men på nåt sätt är det just såhär jag alltid i efterhand vill minnas Malmö den hösten. Det är just det här jag akut började sakna när jag läste den där lilla rutan i nöjesguiden.

Okej slut på nostalgitripp för denna gång.

kaneli j
Kommentarer (1)
Spamfilter
Skriv siffran 5 med bokstäver:
fint inlägg, var roligt att läsa mer om din vistelse så här i efterhand då du kunde sammanfatta det. och embrace nostalgin, det gillar vi.
Hanna Sofia01.10.16 kl. 23:40