levande människor känner och annat från senaste tiden

Publicerad 19.10.2017 kl. 15:22

Hej ni som undrat hur jag ens mår just nu: jag är fine, ibland svajar livet, oftast löser det sig. Och ångest, självförakt och bekräftelsebehov har sina funktioner de med, på nåt vänster vis. Vi ska kanske inte vara så rädda för att må dåligt ibland? Gick på releasfest för Blaue Fraus bok Någon hatar oss igen igår och pratade om just det här: hur vi går så upp i våra projekt att vi tillslut går sönder, hur vi överpresterar och tror att världen kommer rämna ifall vi inte handlar vårt skit. Tror inte det. Hittade det här utdraget ur boken i affischformat också, kändes träffande:

Anyway, skulle egentligen skriva ett inlägg om kultur jag konsumerat på senaste tiden. I flera månader bara läst, lyssnat och sett grejer som inte lämnat intryck. Jag kan rent teoretiskt tycka att de är bra, men de har inte lämnat spår, fastnat någonstans, intrycken bara rinner av som om jag var gjord av teflon. Men nu de senaste veckorna har det vänt. Som att någon rispat upp teflonytan med en gaffel, allt fastnar. Kom på teorin att det kanske är så att när en känner sig emotionellt ostabil är en mera mottaglig för konst och kultur? Frågade Saga och Vilma om det här, och de nickade fundersamt och sa att det kan ligga något i det.

Har i alla fall reagerat starkt på olika grejer på senaste tiden. Det kan vara svinjobbigt också, men det är ju också en ynnest att få känna. I Om livets mening citerar Merete Mazzarella David Grossman som säger att ”Levande människor sörjer”, mindre dramatiskt uttryckt tänker jag att citatet kunde vara ”levande människor känner”.

Ja på tal Om livets mening: Har läst (och levt i, pratat om, citerat) den de senaste veckorna. Har alltid känt mig dragen till essän som genre, men när jag väljer böcker fastnar jag ändå i den skönlitterära poolen så att säga. Ska försöka åtgärda i framtiden! I alla fall, Merete skriver med häpnadsväckande lätthet om livet stora (och svåra) teman. Önskar att jag i hennes ålder kommer ha ens hälften av hennes allmänbildning och samtidigt känner jag mig aldrig fördummad när jag läser, tvärtom, jag känner mig snarare uppfylld och smart, nästan som att jag själv också kunnat tänka dom här tankarna, dra dom här slutsatserna. Håller inte alltid med henne och gillade vissa kapitel betydligt mer än andra (t ex det om ondska och det om sorg, positiv hehe). Men ändå, älskade den här läsupplevelsen!

En annan bok jag läst (kämpat, kravlat mig igenom) är Vladimir Nabokovs Lolita. Jag skriver ju min gradu om Darling River och eftersom den så starkt utgår från Lolita kändes det på tiden att ta mig an romanen. Handlar om Humbert Humbert som trånar efter, utnyttjar och blint älskar den tolvåriga Dolores Haze, aka Lolita. Skrev ju tidigare att den är vidrig och välskriven, vilket på nåt sätt sammanfattar det för mig. Den är tungläst och skoningslös, men jag kommer ändå inte från hur bra den är, hur mångbottnad, hur intressanta samtal den lätt till när jag pratat om den med kompisar.

Förra veckans torsdag löste jag mina livskriser på det ytterst mogna och genomtänkte sättet: gick och blev full på konstutställningar med gratisvin. Inte hållbart kan jag tala om. Men men. Svängde förbi lite olika gallerier tills jag tillslut genom ösregnet tog mig till Kiasma. När vi kollat igenom Ars Fennica nomineringarna som var orsaken för dagens fest gick jag och Hanna upp till femte våningen för att kolla på Korakrit Arunanondchains utställning. Kan hända att det var pga salongsberusningen eller för att vi var nästan ensamma i utrymmet men vi blev liksom så tagna av allt. Kontrasterna mellan det traditionella och det moderna, alla youth culture referenserana, naturbilden som mötte den extremt teknologiserade världen på ett liksom fascinerande och hotfullt sätt. Den oändliga detaljrikedomen, ljuset, ljudvärlden, stämningen. Gå och se!

Sist men inte minst. Har lyssnat på Iiris Viljanens Mercedes helt orimligt mycket den senaste veckan, alltså, verkligen, minns inte när jag senaste gått så upp i ett album. Försökte lyssna på den redan då den släpptes, men hade inget tålamod då, fick inget grepp om låtarna. Men nu en dag när jag stod i regnet och väntade på spårvagnen sa det klick. Hon ska spela i Helsingfors samma dag som jag fyller år, så jag ställde in alla planer på födelsedagsfest och köpte biljett dit istället.

 

kaneli j
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 2 med bokstäver:

 

Gillar böcker, förfester och svåra frågor.

 

kaneli.johansson@gmail.com