februariskalan

Publicerad 17.02.2018 kl. 09:29

Plock från senaste tiden:

Hemmakontoret, solkatterna och isrosorna. En soliga dagars sammanfattning av tillvaron. 

Om jag inte visste bättre skulle den öppna balkongdörren kunna skvallra om våren. 

Issörjan i havet bevisar motsatsen. När lågtrycket slår till tränger sig det här gråa odefinierade in i bemärgen och tycks stanna där. 

Tur för den här kompisen då, som alltid ställer kniviga motargument, gör mig lite snällare och ambitiösare, och som får mig att skratta som få andra. 

Februariboet. Den uppmärksamma lägger märke till att jordgloben hamnat upp och ner. Mycket symboliskt för den som vill tolka det så. 

Annars då?

Vardagen avlöser sig själv. Jag fyller mina dagar med personer jag gillar, program jag gillar. Ni vet böcker och bruncher och fester. Ändå är vinterapatin är alltid lika överrsakande och ihållsam.

Jag bäddar in mig i mina egna tankar, i texter och word-dokument. Det finns ett motstånd i att ta mig ur det där mjuka jag byggt åt mig själv, som att jag helst bara skulle vilja vara kvar där. Jag kallar det mjukt nu, men vissa dagar skaver det med hårda oslipade kanter. Då försöker jag andas mig igenom det, tills ljuset ute blivit matt. 

Nu sitter jag på ett tåg på väg uppåt i landet. Ska åka till ett snöigt ställe och mest pussas och äta popcorn tills tisdagen. Sen är det inte mycket kvar tills det ren är mars. 

kaneli j
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 3 med bokstäver: